Berättelser för aktiespekulanter

1
Prospekten haglar just nu och börsintroduktionerna går på löpande band
Media i Sverige fylls dagligen av fejkade aktienyheter. Om man är i branschen är det ganska lätt att se
vad som kan vara fejk. För en journalist kan det vara svårare – och för Finansinspektionen verkar det
vara omöjligt
För 17 år sedan skrev ledaren i Veckans Affärer: "De sk corp-avdelningarna tar skitbolag till
marknaden, reklamnördar designar usla prospekt och analytikerna tvingas hora med köpråd på
smörjan." (VA 16 mars 1999)
Det var en tuff och vågad varning. Vem skulle våga skriva så idag? Varningen kom cirka ett år innan
IT-bubblan sprack. Efter det blev det ytterligare en börskrasch år 2008. En del länder for då så illa att
de ännu inte har hämtat sig. I andra länder, som Sverige, har ekonomin hämtat sig något sånär, men de
sociala konsekvenserna har vi inte hämtat oss från ännu.
Ändå är ”marknaden” igång igen. Mängder av ”skitbolag” har introducerats och haussats under senare
år. Börserna är nu fulla av vinddrivna vrak. Men ständigt nya fartyg sjösätts av hoppfulla
entreprenörer, deras ”änglar” och änglarnas skrupelfria mäklare. Så snart börsen går ner kommer
många av dessa fartyg att kapsejsa och sjunka. Men då har de flesta råttorna redan lämnat skeppen.
Nuförtiden finns det väldigt sofistikerade och förtroendeskapande kommunikationsmedel på sociala
medier. Det ökar naturligtvis såväl spridningen som styrkan av haussen. Det kostar ingenting att sätta
upp och underhålla en snygg hemsida. Betalar man sen några tiotusen så finns det förment objektiva
aktiesidor som sprider haussen.
Investerarna går in med öppna ögon och helt frivilligt, kan man säga. Och på egen risk. Men nog
påverkas de i grunden av att mäklarna garanterar, analytikerna jublar och Finansinspektionen ger sin
välsignelse. Och numera – att sociala medier går i spinn mot betalning. Läser man prospekten för de
flesta nyemissioner och introduktioner är det mängder av juridiska floskler och ganska lite fakta och
substans. Finansinspektionen verkar nöja sig med att utgivaren följer formella regler och skriver in ett
antal juridiska varningar om att det är ”förenat med risk” att köpa aktier.
Vi är väl medvetna om att det finns mängder av storskojare på Wall Street. Vi kan se det i den ena
faktabaserade filmen efter andra - från Wall Street med Michael Douglas till The Wizard of Lies med
Robert de Niro. Vi vet också att den svenska finanseliten hämtar sin inspiration från Wall Street. Men
de flesta svenskar verkar ändå tro att alla svenskar är hederliga.
Den kritik mot spelet på börsen som brukar riktas av de inblandade själva är förekomsten av
insiderinformation som ju gör att i varje läge de insatta har ett övertag över övriga spelare och
”frontrunning” som gör att mäklare skär emellan på order från kunder. Ibland klagas det också över,
den hype om såväl börsen som om enskilda aktier som drivs av banker, mäklare, företagens lobbyister,
influencers och analytiker på alla håll och kanter.
Vi såg en tidig karikatyr av börsen i Wall Street för 30-år sedan. Nu ser vi den i Exit och Fartblinda.
Dramatiken i dessa framställningar är säkert överdriven. Människorna i finansbranschen för i själva
verket ett ganska monotont liv. Men själva spelet, dess former och motivationskrafter är korrekt
beskrivna – och skrämmande.
Hur stor procent av de nya bolagen som är gedigna är inte lätt att veta. Ingen har ju tid att analysera
dem. Men säkert är det långt mindre än hälften. Resten är luftslott som mäklare och advokater pusslar
ihop.
Mitt i det nuvarande störtregnet av prospekt finns det naturligtvis guldkorn. Men man måste använda
sitt eget förnuft. Du kan inte gå efter en rekommendation från en kompis, eller en mäklare eller en
analytiker. Att själv förstå vad bolaget sysslar med, vad det har uppnått och att själv bedöma
trovärdigheten hos bolagets affärsidé är själva grunden för en välbetänkt investering. Det kräver
informationssökande och tankemöda. Ring gärna upp bolaget. Med en ordentlig egen kontroll kanske
du ändå inte alltid träffar rätt. Men du undviker de värsta stolpskotten.
2
Här kan du få lite grundläggande tips. https://scarab.se/to-finance-innovation/
Första versionen av denna artikel skrevs under den värsta hagelstormen förrförra gången. Alltså under
IT-hypen år 2000.
Aapo Sääsk 2019-11-17
(Refuserat av SvD och andra)

‍